Hoppa till innehåll

RÄTT KAN BLI FEL OCH FEL KAN BLI RÄTT

 

Den här veckan känns som om jag inte fått så mycket gjort utan fokuserat på andra saker, vilket kan vara trevligt ibland, men nu blir det några timmars kontorsarbete och sedan lektioner under kvällen!
I morse hade jag några lektioner och red bla Lanz. Det är en fin häst med mkt ridbarhet men som behöver lite hjälp med att hitta bärighet. Man vill ju gärna ha både bärighet och påskjut när man rider. Vad som menas med det är att det räcker inte med att hästen endast skjuter på och rör sina bakben för att ta sig framåt utan den måste också vilja ta vikt på dem. Man vill att hästen ska bära sig bättre och förflytta bakåt några av de 60% av sin vikt som de bär på framdelen.
Jag tycker övergångar är ett bra sätt att stärka och få hjälp till att öka bärigheten. Jag gör gärna övergångar i tex öppnor eller skänkelvikningar för där, speciellt i öppnan, får man lite gratis hjälp med samlingen. När jag tränar travlängningar tycker jag det är bra att göra det i en öppna för att hästen inte ska “falla isär” och tappa just bärigheten.

Det är så många konstiga namn, ord och termer vi har i vår sport….

Lite bilder på Lanz:

Är lite i valet och kvalet hur jag ska göra med starten på lördag. Vad tycker Ni? Ska jag åka med Didi? Efter Brians hjälp förra veckan och med fortsatt hjälp av Ann i måndags och några tragglande timmar i sadeln har det blivit mycket bättre i slutorna med Didi. Jag körde fast i dem men det släppte lite när jag började leka fram dem mer än att på blodigt allvar ur ingenstans försöka få till en perfekt sluta. Det är bra när man kan ta hjälp av varandra och det är också nyttigt och intressant att höra och se hur andra gör och tänker kring sin ridning. Man ska alltid ha ett system och rida efter en röd tråd som man tror på men jag tycker ändå man ska vara öppen för att ta in influenser från andra håll och, så länge det är inte är helt galna grejer, i alla fall våga prova för att se om det kan bli ännu bättre. Har man ett fungerande system så håller man sig till det men man kan alltid utveckla och förbättra.  Vågar man aldrig testa något nytt eller annorlunda så vet man inte hur det kan bli och vem vet det kan ju faktiskt bli bättre?! Och blir det inte det, så är det väl inte värre än att man återgår till det system man hade? Det är viktigt att man inte förstör någonting på vägen men det behöver man inte göra och man kan faktiskt bli en erfarenhet rikare!