En av de härliga sakerna med ridsporten, men även en av de mest förvirrande, är att man kan nå samma mål fast på olika sätt! Inget är svart eller vitt!
Brian och jag pratade härom dagen om piaffen och passagen efter jag hade varit i ridhuset samtidigt som honom då han jobbade IDs häst Vip och då fått några steg han kände sig väldigt nöjd med i passage. Därav började vi diskutera i hur vi såg på inlärningen och utförandet av dessa rörelser och vi var överens i det stora hela men ändå så hade vi lite skilda åsikter vilket jag tycker är nyttigt och intressant. Vi rider även två olika typer av hästar, jag det svenska halvblodet och han Lusitanon. Jag kunde inte låta bli att gå hem och slå två mina ridhandböcker för att se hur det beskrevs i dessa och vad jag hittade var att i dessa böcker hade de lite olika tankar kring hurvida hjälperna skulle användas men själva rörelsen beskrevs på samma sätt.
I den ena boken skulle hjälperna vara i normalläge för passagen men tillbaka dragna i piaffen och i den andra ansåg författaren att det skulle vara tvärt om! Vad är rätt och vad är fel? Faktum är ju att på båda sätt har de ju lyckats utföra den rörelse de önskat av sin häst men på olika sätt. Själv tänker jag alltid att när jag vill samla min häst tar jag skänkeln aningens bakåt och vill jag sen öka för jag den aningens framåt för att den ska känna skillnaden på vad jag vill att den ska utföra.
Jag tror att man ska ha i minnet att det faktiskt finns olika sätt att göra saker på och respektera att andra kanske väljer ett annat sätt men jag tror också att det är viktigt att man följer sin linje och det man själv tror på för att inte hamna vilse i denna djungel av vägar till att nå samma mål! Men håll med om att det är intressant och som min tränarkollega Ann brukar säga till mig, ridning är problemlösning!
En långt ifrån perfekt bild, men en bild tagen ur verkligheten från ett av mina & Celines tränings pass när jag började samla och göra halvsteg för att lära henne piaff.