Igår var jag på fortbildning med Adelinde cornelissen som föreläsare. Temat var hur hennes väg mot framgången sett ut. Hon berättade att hon haft sin häst Parzival i nio år och hon fått honom när han var fem år för att ridas till försäljning. Problemet var att han var svår att sitta upp på och nästintill omöjlig att rida och det blir lite svårsålt. Men med tålomod med vikt på väldigt mkt mod red hon honom och hittade fler och fler kvaliteter som tillslut gjorde att de hamnade bland Hollands toppekipage och till dit de är idag – bäst i världen!
Hon berättade att när hon började ta sig ann Parzival arbetade hon som engelskalärare och red själv på medelsvårnivå som en hobby och idag, nio år senare, rider hon med världseliten. Hon anser att det som tagit henne dit hon är idag är hennes envishet och att hon har lagt väldigt mkt vikt på att rida grunderna med sina hästar. Hon anser att man måste lite på sin egna linje oavsett om de på läktaren tycker det är förfärligt men ändå vara öppen för de tips och råd man får på vägen. Hon brukade åka på tävlingar och även se träningar och bara observera hur olika ryttare löste olika problem. Det är ett klokt råd för att genom att se bra ridning och lägga märke till hur och när duktiga ryttare använder sina hjälper kan hjälpa till att ge större förståelse för hur man själv kan göra. Sen får man inte glömma att ryttare som kommit en bit på vägen även har utvecklat sin personliga stil som inte alltid är lätt eller ens bör kopieras, men om man med förnuft är lite copycat kan det bidra till att utveckla ens ridning!
Hon visade även när hon red och förklarade under tiden sitt tankesätt. I holland handlar det mkt om att kunna kontrollera hästens tempo och att den sk svara för det ryttaren ber om. Hon växlade mkt mellan att rida, som hon själv kallade det, ponny trav för att växla till en friskare arbetstrav och att hästen ska gå kvar i den korta ponnytraven även vid eftergiften och direkt svara framåt när skänkeln åter läggs till. Hon red även mkt raka linjer med ställd häst och även där med “speedcontrol”. Det ser ju så enkelt ut och hon har en fantastiskt mjuk och trevlig ridning i balans där hon inte stör hästen. Jag tycker det var en bra fortbildning och hon tog också in några ekipage som hon undervisade för att ge oss en bild av hur hon jobbade. Inspirerande och bra! Så idag har jag och Celine arbetat “speedcontrol” med ställning på ängen, tyvärr inte lika lätt som det såg ut….. Återigen kanske man kompliserar det lite för mkt mot sin strävan till perfektionism?!
Efter Strömsholm blev det snabbt ombyte för en underbar kväll i solen tillsammans med Jenny på Strandbryggan som hade sommarinvigningen.
Vi träffade bla den här lilla raringen =)
