I går uppmanade jag mina elever att maila mig deras bästa hästminne, vad som drev dem till att rida eller bara reflektioner de vill dela med sig av. Jag vill gärna uppmana även er som inte är ridande elever hos mig utan kanske bara följer bloggen eller funderar på att börja rida här.
Jag vill höra era berättelser och funderingar och tror säkert flera som läser också är nyfikna. Under sommaren kommer jag varje vecka lägga upp en läsarkrönika från er och vill ni att den ska vara anonym så ange det i mailet.
Sätt i gång och skriv! Maila mig till info@ap-ridutveckling.se
Först ut tänkte jag publicera ett mail jag har fått av Frida. Jag bad henne vid ett tillfälle att maila mig varför hon valt att rida just här. Frida och jag har under våren jobbat väldigt tävlingsinriktat och hon har gjort några starter med Didi som gått väldigt bra och sista tävlingen fick hon desutom 63% vilket innebär kvalprocent i MSVC.
Tack Frida för dina fina ord och du ger mig precis lika mkt energi tillbaka.
“När jag började rida hos Anna var jag ganska vilsen. Jag hade nyligen varit tvungen att ta bort min häst och förutom att jag var väldigt ledsen hade alla mina planer och drömmar med ridningen slagits i kras. Jag visste att jag fortfarande verkligen ville satsa på ridningen, men jag visste också att jag absolut inte kände mig redo att köpa en ny häst.
Från dag ett kändes det som att Anna tog emot mig med öppna armar! Trots att hon oftast har mycket att göra har hon en förmåga att skapa tid för mina önskemål och få mig att känna mig viktig. Hennes hästar är välutbildade och av varierande svårighetsgrad att rida så det finns något att lära sig för ryttare på alla nivåer.
Tillsammans formulerade vi snart mål för mig och Didi att komma ut och tävla under våren, vilket har gått med förvånansvärt bra resultat. Anna höjer kraven i lagom takt och jag utvecklas mer som ryttare nu än jag gjort på flera år.
Jag njuter av träning och tävling och allt det roliga med hästar och slipper allt ansvar med att ha egen.. Men det bästa med att rida hos Anna är nog ändå hennes otroliga engagemang. Hon har en förmåga att alltid veta vad jag behöver höra eller göra för att känna mig peppad. Oavsett hur less och stressad jag känt mig på vägen till stallet kommer jag alltid därifrån med ny energi.”
/Frida
