Just nu i Bloggen

bloggen: Skänkelvikning i repris. 

// 0 kommentarer

Skänkelvikning är nog en mycket mer avancerad övning än vad många tror och efter önskemål kommer här en repris från ett inlägg jag gjorde i maj 2014.

Det är mkt koordination som ska till när man rider en skänkelvikning och det är lätt att förböja sin häst så den bara springer åt sidan med en böjd hals istället för att verkligen kliva in med sitt inre bakben och korsa det yttre som ska fortsätta gå framåt.  Jag tar det från början och plockar isär det så blir det enklare att hänga med! Skänkelvikning är en sidvärtsrörelse som lösgör hästen och tränar upp dess smidighet och ryttaren tränar sin koordination och lär sig känna hur hästen rör sina olika kroppsdelar. För att kunna göra en skänkelvikning behöver man först och främst veta hur hästen ska röra sig och hur en skänkelvikning ska se ut när den görs korrekt. Hästen rör sig framåt och åt sidan på ett dubbelt spår dvs att det inre benparet trampar framför och förbi det yttre benparet som i sin tur rör sig framåt. Föreställ dig bilden av att inre benparet går på ett diagonaltspår/går åt sidan och det yttre på ett rakt spår framåt det blir alltså en kombination av att fortsätta rakt framåt med kroppen rak men i sidleds med det inre benparet och det är just det som gör skänkelvikningen så komplicerad. I det här klippet syns det ganska tydligt hur hästen ska röra sina ben. 

http://youtu.be/_bFaZJrSbmE 

Jag har skrivit om skänkelvikningar förut men det är bra att ta upp och påminna sig igen tycker jag. vad många missar är att använda sina ytter hjälper men jag börjar med att beskriva hur ryttaren ska göra för att få sin häst att gå i skänkelvikning. 

*inre skänkeln förs en aningens bakåt (passa här så ni inte viker hela benet och underskänkeln hamnar jätte långt bak, då förlorar den sin effekt) med tryck från den skänkeln ska hästen röra sig åt sidan. 

* Yttre skänkeln är mothållande och driver hästen framåt, den ser till att hästen inte bara faller åt sidan utan att det yttre benparet går framåt som jag nämnde lite tidigare. 

*Inre tygeln ställer hästen (se upp för att ta för mycket i den tygeln för då blir det bara en häst med en böjd hals, det är ju en skänkelvikning och inte en tygelviknikning vilket kan vara bra att tänka på för att påminna sig själv om att använda innerskänkeln och inte kompensera med för mkt innertygel) 

*Yttertygeln reglerar ställningen och ser till att hästen inte böjer på halsen. 

När är man redo att börja med skänkelvikning? Jag tycker man som ryttare ska veta vad det innebär att rida med en ställd häst och vad det begreppet betyder och även ha klart för sig vilken sida av hästen som kallas för inner sida och vilken som blir den yttre. Det är många begrepp att hålla reda på i ridsporten och inte helt enkelt att hålla ordning på alla inner och ytter och ställning och böjning och jag tycker inte det gör så mkt att hästen inte är korrekt ställd eller helt rak när man börjar rida en skänkelvikning, man måste ju börja någonstans, men man ska ändå veta i teorin hur det ska vara annars blir det så mycket svårare än det behöver vara! När jag lär ut skänkelvikning till någon som inte har gjort det tidigare så kallar jag det inte skänkelvikning utan pratar mest om att flytta hästen åt sidan och jämför det med hur man puttar hästen i från sig när man står på högersida så puttar man hästen mot vänster bort från sig. Det blir lika med skänkeln, man trycker med den högra skänkeln för att “knuffa” hästen åt sidan till vänster och i stället för att en vägg tar emot den så får den vänstra skänkeln agera stop så att hästen inte faller och ramlar åt sidan. Sen knuffar man till med höger skänkel igen och den vänstra skänkeln agerar stop och när man hittat det systemet kan man lägga till ytterligare ett moment och det är att båda skänklarna driver ett steg framåt och sen tillbaka igen till att den högra skänkeln knuffar åt sidan, den vänstra säger stop och sen säger båda skänklarna ett steg framåt osv…. Jag tycker själv att det blir lättare att förstå om man tänker att hästen ska ta ett steg åt sidan och ett steg rakt fram, vartannat steg åt sidan med korsade ben och vartannat rakt fram, men det finns många olika sätt att lära sig och att lära ut och det här är bara ett av dem. När man hittat taktiken och flytet i rörelsen tycker jag det är dags att börja tänka på vad som är innersida och ytter och åt vilket håll hästen ska vara ställd. I en skänklevikning är hästen ställd bort från rörelseriktningen och med det menas att om hästen är på väg åt vänster, man gör en skänkelvikning undan höger skänkel och knuffar den till vänster, då ska hästen titta åt höger = bort från riktningen den är på väg till. En ställd häst är bara lite ställd så pass lite att man som ryttare endast anar lite av ögat och nosvingen åt det håll man valt att ställa den åt och hästen tittar då lite åt det hållet. Om man tex väljer att ställa hästen till höger, där anar man som ryttare lite av hästens högra nosvinge, då blir den högra sidan hästens inre sida eftersom den inre sidan alltid är den som hästen är ställd åt. Är hästen ställd till höger så blir det en skänkelvikning undan höger skänkel och hästen flyttas då till vänster. Vanliga fel man som ryttare oftast gör är just den att man hamnar i ett dragläge i den inretygeln så hästen bara böjer halsen och går snett åt sidan men med raka ben som inte korsar varandra och en böjd hals och ryttaren hänger lite i obalans till innersidan och viker sig i kroppen. När en övning inte lyckas är det lätt att som ryttare öka på kraften och få ett för högt tempo istället för att sakta ner tempot och känna efter vad kroppen gör och vart hästen tar vägen med sin kropp. Det är lätt att bli frustrerad och då blir oftast felen ännu större. Försök att ta ett djupt andetag och kom ihåg! Om man alltid gör som man alltid gjort så kommer resultatet bli det som det alltid varit. jag tycker det är ett bra uttryck för det är oftast det som händer när en ryttare som inte fått till det korrekt första gången gör om samma misstag men med lite större kraft och då blir det tyvärr samma misstag men lite grövre. försök istället göra det långsammare och prova att ändra något och kom också ihåg att övning ger färdighet hur klyschigt det än låter. Men får man traggla på ett tag så brukar det sakta men säkert falla på plats och det är ingen som förväntar sig att något ska sitta den första gången man utför något och tro mig, jag har fortfarande dagar och hästar där skänkelvikningen blir tokig eller näst intill obefintlig eller en hals blir förböjd eller en bakdel piper iväg i förväg. Det är bara att ta ett djupt andetag och göra det igen och igen och igen och sen plötsligt så sätter man den! Hästar är flyktdjur och har inpräntat i sig att fly från det som skrämmer den eller är obehagligt så när den inte förstår eller det blir för svårt så vill den gärna ta sig ur den obehagliga situationen så kom ihåg att aldrig låta frustrationen gå ut över din häst och berömm den när den gör rätt, precis som oss så älskar hästar att göra rätt och få beröm. Lycka till med dina skänkelvikningar och hoppas att du kan ta med dig något ur min text som kan hjälpa dig på traven.   

 

Lämna en kommentar